Efter nästan sex veckor av tävlingsvila så var det äntligen dags att sparka igång andra delen av tävlingssäsongen. Varför inte sparka igång den på bästa möjliga sätt med ett stadslopp i Trelleborg? Trelleborgsloppet är ett lopp med flack bana i centrala delarna av staden och äger rum i samband med Palmfestivalen. Det vill säga mycket folk runt hela banan som hejar.

Att springa ett lopp i Trelleborg är lite som att komma hem. Det är mitt andra hem, kan man säga. Därför kan jag staden för och utan till. Det ger helt klart en trygghet för mig och just den kan vara värd mycket inför, under och efter ett lopp.

Tämligen tidigt tog jag bussen mot Trelleborg. Jag är en morgonmänniska så det bekommer mig inget att gå upp tidigt. Starten för loppet var klockan tio men redan strax efter nio hämtade jag ut min nummerlapp och chip vid Östervångsstadion, som även är starten för loppet.

Känslan inför loppet var mycket bra. Alla träningsresultat har pekat spikrakt uppåt. Formen kunde inte varit bättre med två personbästan inom loppet av några dagar. Därför hade jag som mål att minst prestera nytt personbästa. Om det så var med en sekund eller en minut, kvittade.

Efter jag hade satt på mig nummerlapp och chip samt gjort ett toalettbesök, så började jag värma upp på Östervångsstadions löparbana. Det blev tre varv lätt löpning samt diverse övningar. Allt kändes perfekt under uppvärmningen och mina förväntningar höjdes ännu ett snäpp.

Planen för loppet var att inte gå ut för hårt. Det är lätt att dras med av medlöpare men jag tänkte göra mitt lopp. Jag tävlar ändå alltid mot mig själv och ingen annan. Dessutom kan jag banan in i minsta detalj, så jag visste exakt var jag skulle trycka på. I alla fall, lugn inledning av loppet och sedan öka tempot vartefter, helt beroende på hur det känns för stunden.

Utan förvarning eller nedräkning gick skottet av. Jag märkte direkt lättheten i kroppen och att benen svarade väl. Plockade löpare efter löpare utan att springa för fort. Efter en kilometer ökade jag tempot och de fyra nästkommande kilometerna låg jag runt 4:30 min/km. Sedan kommer en stigning som är utdragen. Tempot sjönk till 4:42 min/km men därefter lade jag in nålarstöten. Jag kände nämligen ingen trötthet utan väldigt fräsch.

Så sent som i torsdags hade jag testat formen och visste jag kunde prestera kilometertider en bra bit under 4:30 min/km. Därför vågade jag dra på efter sex kilometer och enda in mål. Med kilometertider mellan 4:18 och 4:29 min/km så fortsatte jag att plocka placeringar. Jag kände mig stark från början till slut, och jag kom aldrig in i någon svacka under loppet.

De sista 500 meterna drog jag på lite extra bara för jag visste att kunde. Detta gjorde att den sista kilometern även blev den snabbaste (4:18 min/km). När jag passerade mållinjen och stoppade min löparklocka så var det på en fantastisk tid. Den officiella tiden blev 45:44 (4:34 min/km) och det är nytt personbästa med över 40 sekunder. Personbästat är en sak men att jag nu även är under 46 minuter och kryper allt närmare 45 minuter på milen är en helt annan. Otroligt nöjd med prestationen!

Ett väl genomfört lopp från min sida och allt gick enligt planen. Stadslopp är min grej och jag trivs i Trelleborg. Jag sprang loppet redan i fjol men den kortare distansen på 5 kilometer. Det som är värt att notera är att vid passering 5 kilometer i år var jag hela 8 minuter snabbare än i fjol. Det kallar jag för en fantastisk utveckling.

Tävlingsloppen kommer att avlösa varandra framöver. Redan nästa helg, på lördag springer jag Midnattsloppet i Malmö. En helt ny bekantskap för och dessutom har jag aldrig sprungit så sent på kvällen. Det ska bli intressant att se vad jag kan åstadkomma. Helgen därefter är det dags för Varvetmilen för seedning inför Göteborgsvarvet 2018.